Down under
Gå ner i ett hål i marken och förvänta dig att kunna se, men inse snart att det är bäckmörkt och ficklampan du fått inte ens är stark nog för att lysa upp en meter framför dig. Ögonen får inget ljus, och du är för lång för att stå rakt. Dessutom är guiden borta, men man kan höra hans röst i mörkret. - Here I am, come here, come here. Small, small!! Man ser han fortfarande inte och har ungefär 10 små gångar att välja mellan. När man tillslut hunnit i kapp han skiner han upp och börjar peka, prata och studsa. - This bathroom, look look!! And there, toilet toilet, look!
En halvtimme spenderar vi i dem underjordiska gångarna i Galagala underground house. Sedan är vi så svettiga och trötta att vi nästan faller ihop. Det är inte lätt att hänga med i farbrorns fotspår då han får plats i alla gångar utan problem, medan vi kryper på alla fyra. Men coolt var det, att bara för 15 år sedan bodde det en familj där nere. Under jorden. Och gångarna sträcker sig över 500 meter, så man vill inte gå vilse. Häftig upplevelse, men jag är tveksam om jag vill bo där på heltid...
Och om ni tycker vi ser svettiga ut? Så är det ingenting emot vad vi var! Fanns bara en sak som var dåligt med detta ställe, förutom hettan, och det var att mina svindyra Raybands gick sönder... 16 kr åt fanders bara sådär, inte kul
Kommentarer från er söta läsare.Trackback